På en föräldrakurs för 19 år sen lärde jag känna Emil Knabe. Det tog inte lång tid för oss att inse hur gemensam vår musiksmak är. Vi umgås fortfarande mycket och det är främst musiken som är vår gemensamma nämnare.
Som alla småbarnsföräldrar behövde vi komma bort från vardagen då och då. Vi hade därför som tradition att åka till Sweden Rock Festival. Denna traditionen avslutade vi 2013 med att ta med våra då 12-åriga döttrar till Norje för att få se bl.a. Status Quo, Rick Springfield och Kiss. Sedan dess har det blivit många andra spelningar istället.

Emil hade i sin ungdom spelat mycket elgitarr och var med i flera av banden i Helsingborg där han växte upp. Ett års gitarrstudier i Los Angeles hann han med också. Emil var hela tiden blygsam över sitt förflutna, men snart insåg jag att han varit riktigt grym innan han la gitarren på hyllan och reste till Umeå för att studera. Där träffade han kärleken och det flyttade ner och bosatte sig strax utanför Kungsbacka.
Jag själv slutade spela musik efter att ha genomfört fortsättningskursen i blockflöjt någon gång i fyran, men har sedan dess varit en mycket aktiv och trogen lyssnare.

Efter att Emil lagt in en kommentar om vilken världsgrym gitarrist Sven Larsson är på Facebook svarade Niclas Olsson (Alyson Avenue, Second Heat osv osv) på kommentaren och vips så fick Emil och Niclas kontakt.
Kontakten resulterade snart i att Emil dammade av sin rosa Ibanez och inspelandet av låtar började sakta rulla igång.

Bandet som de båda är medlemmar i heter Sapphire Eyes och 15:e maj släpper de sitt tredje album. I samband med detta beslöt vi att skulle träffas över en lunch i centrala Helsingborg.
Vi har ett par timmar i bilen, så vid halv elva hämtade jag upp Emil och vi kopplar in ”Magic Moments” i bilens högtalare. Med gungande huvuden och en skön känsla styr vi söderut, mot Niclas.

Efter att ha parkerat bilen går vi in i restaurangen där Niclas redan sitter och väntar på oss. Musiksnacket drar igång direkt och efter en timme får jag bryta för att få tid till att prata om enbart Sapphire Eyes.
Niclas berättar att det hela startade 2006.Vi i Alyson Avenue hade ett möte på fiket som ligger på andra sidan gatan, pekar Niclas. På mötet beslöt man att lägga ner bandet.
Efter detta började Niclas skriva den musiken som han själv ville, utan något direkt mål.
Några år senare startade Niclas ett projekt som han döpte till Sapphire Eyes. Till debutalbumet bjöd Niclas in många duktiga instrumentalister och huvudsångare är Thomas Bursell (Second Heat), men plattan gästas även av Anette Olzon (Alyson Avenue, Nightwish), Arabella Vitanc (Alyson Avenue), Mike Andersson (Cloudscape) och Mikael Erlandsson (Last Autumns Dream, Secret Service m.m.)
– Tanken var att detta skulle vara en engångsgrej och sen, That´s it, berättar Niclas.

Som vi nu vet blev det inte så och utan någon särskild plan började Niclas arbetet med nästa album.
– Även detta album var tänkt som ett projekt, men så kom Crille (Christer Engholm) in i studion med en enorm energi. Han var positiv till allt som att bilda band, livespelningar osv, säger Niclas.
Mitt i allt blir Niclas tvungen att hitta en ny sångare. Via ett tips kontaktar han Kimmo Blom (Urban Tale, Heartplay, Leverage) som tycker att Sapphire Eyes är vad han letat efter. Kemin sitter direkt!
Med detta börjar även tanken av att bli ett band växa fram och som Niclas säger: – Man känner när det sätter sig!
Medlemmar förutom Kimmo och Niclas är Emil Knabe och Patrik Svärd (Cloudscape, Alyson Avenue, Second Heat) som blir fasta gitarrister, Fredrik Eriksson (Alyson Avenue) sköter allt trummande och Christer Engholm (Alyson Avenue) hanterar basen. På hösten 2017 får man en spelning i Madrid och lite knappt senare spelar man även i Malmö.

“Magic Moments” är namnet på tredje plattan som släpps om ett par veckor. Namnet ska återspegla de sköna minnena från förr, då allt var okomplicerat och man var ständigt nykär!
Niclas har åter igen skrivit huvuddelen av låtarna.
– Ja, jag brukar skriva ihop en stomme som jag diskuterar med Emil och de övriga medlemmarna. På så sätt får vi fram ett bra resultat. Denna gången blev det riktigt bra, det bästa jag släppt, säger Niclas med ett stolt leende. Låtarna har bra melodi och bra hook. Jag är väldigt nöjd!
-Ja, den har verkligen något extra, säger Emil. Den blir bara bättre för varje lyssning! Bra sound!

Ska vi gå igenom låt för låt?

1. Still Alive
DMB: En poppig låt med snygga syntar och en refräng som sätter sig i minnet.
Niclas: Tack, ja, det är plattans ”soundtracklåt”. 16-del synth i versen som sedan bryts med refrängen.
Emil: Ett lite kaotiskt soloparti! Låten är perfekt kombinerad med AOR och pop.

2. Don’t Walk Away
Niclas: En låt som länge varit tänkt för någon annan artist. Troligen plattans äldsta låt. Vi tog fram den igen och den var länge mångas favorit som första singel.
Emil: Jag är glad att vi fick med låten. Gillar harmonierna i versen som jag är med och mejslar fram med clean gitarr. Refrängen biter sig fast, åtminstone hos mig!

3. I Never Meant To Hurt You
DMB: Detta är väl en typisk Sapphire eyes-låt?
Niclas: Är det bra eller dåligt?… Även denna låten diskuterades som singel. En låt som bara dök upp i huvudet.

4. Magic Moment
DMB: Gårdagens singelsläpp. Riktigt bra låt!
Niclas: Jag fick inte riktigt till melodin i versen och bryggan, så jag skickade över den till Ulrick Lönnqvist (Code Red) som kom med lösningen. Rak, skön, bara att åka med!
Emil: Kul låt! Lite förfestkänsla!

5. Do You Think About Us
Niclas: Tanken man kan få när man träffar en gammal kärlek…

6. Just Leave Me
Emil: Den tyngsta låten på plattan. Lite mer aggressiv än övriga låtar, men arrangemanget skapar ändå den positiva energin och driv framåt som kännetecknar AOR-känslan, enligt mig.

7. Bring Back The Night
DMB: Kärlek vid första lyssningen för mig! Det här är nåt av det bästa jag hört på länge. Anette Olzon förstärker refrängen på ett underbart sätt, Kimmos sköna stämma och snygga arrangemang till detta.
Niclas: Kul, tack! Ja, Kimmo och jag sa i kör att Nettan ska vara med på refrängen och vi satte den direkt!

8. As The Days Go By
Niclas: Jag inspirerades mycket av gruppen Signal och ville göra något I deras stil. Albumets snabbaste låt.

9. Cutting Like A Knife
Niclas: Denna låten skrev Ulrick Lönnqvist och jag över telefon! Från början hade Ulrik gjort den som en ballad.
Emil: Härlig låt och ett arrangemang som ger dynamik och bra luft i versen!

10. Only The Night
Niclas: En gammal låt som vi länge bollat med. Nu fick avslutat den.
Emil: En bra låt som jag länge velat ha med. Den har lite udda konstruktioner och små charmigheter som bidrar till albumets bredd, tycker jag.

11. All I Need Is To Hold You
DMB: Vilken röst han har, Kimmo! Naket, avskalat, vackert!
Niclas: Den viktigaste låten som är dedikerad till en kompis och hans söner. Deras fru/mamma gick bort i cancer i december.
En låt många kan relatera till. Kimmo och jag satte den direkt!

DMB: Jag tycker att du Niclas, ger dina keyboards större utrymme än tidigare på det nya albumet. Bakgrundsången har stärkts upp och allt känns mer finslipat än tidigare låtar. Låtarna ska vara skrivna för Kimmos röst och det märks väldigt tydligt. Känner igen honom från Heartplay. Första halva av plattan är riktigt bra och andra halvan är ännu bättre. Jag tycker detta är ännu bättre än det ni tidigare släppt! Hur tycker ni att vi ska summera plattan?

Niclas: Vi är oerhört nöjda! Alla i bandet har varit med och bidragit. Vi planerar en singel till innan 15:e maj. Det är nu det har startat!

DMB säger ett stort tack till er! Lunchen och dess sällskap har varit en riktig 10-poängare, precis som nya albumet!

För DMB
Joakim Strångert