Vad mer kan man behöva under en gråmulen höstdag som denna? Italienska DGM levererar på ett melodiskt och kraftfullt sätt med sitt tionde alster Tragic Separation.

Skivan inleds på ett explosivt sätt med ‘Flesh and Blood’ där jag genast drar paralleller till band som Symphony X. De intensiva och fartfyllda riffen som presenteras här genomsyrar sedan hela albumet vilket ger helheten en fin röd tråd. Det är onekligen en blandning av progressiv metal och power metal vi har att göra med här. Trots vetskapen om att power metal för det mesta lägger stor vikt vid starka melodier så blir jag ganska överraskad över hur starka melodierna är, framförallt på refrängerna. Till viss del nöts det på lite väl med några riff och solon här och var men det går aldrig överstyr.

Kompositionerna framförs klanderfritt rakt igenom av alla bandmedlemmar men jag vill främst framhäva Marco Basiles sång. Hans klara ton, tillsammans med enstaka riviga partier, går att jämföras med de vassaste inom branschen. Gillar du melodisk rock så tror jag absolut att du åtminstone kommer falla för just sången (om inte allt som DGM erbjuder här).

Några favoriter från albumet är ‘Hope’, som nästan rakt igenom känns som en melodisk rocklåt, och ‘Silence’ som är lite mer “riffintensiv”. Men ska jag hårddra det så är låtarna så pass jämna i kvalitet att vilken låt som helst skulle kunna bli en favorit. Det är också den höga och jämna nivån som är Tragic Separations största styrka. Denna skiva förtjänar därmed er uppmärksamhet och jag vet att den länge kommer finnas i mina tankar (och hörlurar).

Betyg: 9/10

Låtlista

1. Flesh and Blood
2. Surrender
3. Fate
4. Hope
5. Tragic Separation
6. Stranded
7. Land of Sorrow
8. Silence
9. Turn Back Time
10. Curtain

//DavidHGG