W.e.t är nu här med sitt fjärde album och om jag inte missminner mig blev årets album här på bloggen deras ”Earthrage” året den släpptes så ja, det finns förväntningar. (Lämnar lite reservation för detta påstående dock).

Jag anser att W.e.t klev upp ganska många snäpp med just Earthrage. Det gick från att låta som hopskramlade låtar som man inte visste vad man ville göra med, till att låta som låtar skrivna för ett band. Och på denna bana fortsätter det som tur är. Grejen är bara att nu är det ÄNNU bättre.

Ingen kommer kanske direkt köpa grisen i säcken här. Det är inget superoriginellt vi pratar om men det är ju just det. Ingen av oss gillar något superoriginellt. Det skall vara raka ackord, briljanta melodier, svinsköna solon och bra sång. Och allt det får man här. Jag kan faktiskt inte komma på en enda negativ sak med plattan och det har inte hänt sen H.e.a.t II. Låtar som Call of the wild, Beautiful game, How far to Babylon och One Final kiss är låtar som kommer skicka dig rakt in i väggen. Helt j*vla fantastiskt är allt man kan säga. All killers, no fillers är ett väl tilltaget uttryck men det bör användas när det passar.

Kan inte annat än att ge det dem full pott! Inget annat är rimligt. 
Betyg 10/10. 

Albumet släpps nu på fredag. Ni vet vad ni
gör i helgen.

Av: Måns Enheim