DMB har varit i kontakt med gitarristen/låtskrivaren Pontus Åkesson (Autumn´s Child, Moon Safari) och ställt lite frågor

Tror att du är rätt okänd för de flesta som följer DMB. Kan du berätta lite om dig själv och din musikaliska bakgrund?

Uppvuxen i en musikfamilj där båda mina föräldrar har varit väldigt inne på vocalbaserad musik såsom The Hi-lo’s The Singers Unlimited. Väldigt avancerade sångarrangemang. Så det har lixom varit normen för mig. Våran mamma sjöng och spelade väldigt mycket för och med oss dagligen. Våran pappa har varit körledare nästan hela våran uppväxt. Vunnit bla Toner för miljoner och Choir of the world.

Vi barn lärde oss tidigt att improvisera stämmor till musiken och lärde oss mycket om musikharmoni allmänt. När jag var 12 år blev jag starstruck på min kusin Thomas Lundmark (3 år äldre) som var då grym på gitarr! Jag tänkte bara att det där SKA jag också lära mig! Jag tragglade och kämpade, men eftersom jag redan hade det musikaliska i mig så gick det faktiskt ganska lätt att lära sig själv. När jag var 14 fick jag frågan om att vara med i ett powermetalband som skulle starta av min storebror Simon Åkesson och hans klasskompisar på musikgymnasiet. Det blev ett album 2005 som skulle passa in här på DMB!

Mycket melodiöst. Nightscape – Symphony of the Night. Jag gick också musikgymnasiet med inriktning Gitarr och Sång. Mestadels Jazz, vilket var mycket lärorikt teorimässigt. 2006 Behövde Moon Safari en ny gitarrist då deras gamla gitarrist Anthon Johansson slutade och började spela bas i bandet Black Bonzo. Sedan 2006 har jag varit med Moon Safari. 4 Album, 2 liveskivor, en EP och ett 5e album som släpps i år! Iom genren vi spelar som totalt saknar ramar så har det funnits otroligt mycket plats för kreativitet och utveckling i gitarrspelandet!

Diggar verkligen ditt gitarrspel och sound. Vilka är dina förebilder?

Tack så mycket! Mina 3 största förebilder skulle jag säga är: George Harrison John Petrucci och Eddie van Halen.

Förutom att du kan höras i Autumn Child lirar du även gitarr i det proggresiva rockbandet Moon Safari.
Kan du berätta lite om det bandet?

Moon Safari: Startade 2003 med tanken om att vara ett 70tals aktigt progband ala YES, Genesis med mycket Beatlesinslag och fokus på vocal harmonies, vilket senare skulle visa sig bli det som gör att vi sticker ut. Det är enligt mig den helt optimala musiken att hålla på med som musiker. Vi är inte låsta i någon genre egentligen utan vi försöker bara skriva bra och vacker musik.

Vi gör den musik som låtarna kräver med fokus på det vackra. Låtarna kräver sin lyssnare lite tålamod då dom är långa berättelser stundtals. Vi har med senaste ej ännu utgivna albumet Himlabacken Vol 2 gått åt ett något tyngre och fetare håll. Alla album rekommenderas verkligen till alla läsare här då det verkligen är Melodiös musik. Bandet består av Petter Sandström, Johan Westerlund, Mikael Israelsson, Simon Åkesson, Sebastian Åkesson och mig.

Om jag har förstått det rätt så är bandet mer känt utomlands än vad det är här i Sverige?

Ja, det skulle jag säga. Vi är nog störst i Japan, USA och Tyskland. Vet inte riktigt varför det blivit så, men Progfan-rörelsen är väl betydligt större där gissar jag.

Hur kom du i kontakt med Mikael Erlandsson och bandet Autumn´s Child?

Vi (Moon Safari) och Last Autumns Dream ligger på samma bolag i Japan Avalon/Marquee. TROR att det var så att Skivbolagsdirektören Naohiro Yamazaki fick höra att Last Autumns Dream skulle ta en paus. Men att han alltid gillat Mikaels röst och låtar och ville till varje pris att det skulle fortsätta. Han föreslog då mig som gitarrist, Jona Tee från H.E.A.T på keyboards och Robban Bäck från Mustasch/Eclipse på trummor.

Vi alla nappade på idén och bildade då Autumns Child. Vi träffades i Stockholm, fotade bandet och fick äntligen lyssna på demot till första Albumet som var alla skrivna av Claes Andreasson och Mikael. Roliga låtidéer så det kändes kul.

Ni är just nu aktuella med nya albumet ”Zenith”, som fått väldigt fin respons. Inte minst här på DMB.
Det måste förstås kännas bra?

Ja, precis! Det känns väldigt bra tackar! Superfina recensioner! Bäst mottagande av våra 3 album hittills skulle jag säga.

Precis som på de två tidigare albumen har du även denna gång medverkat i låtskrivandet. Hur brukar den processen se ut?

Låtskrivarprocessen har alltid gått till så att alla låtar skrivs i grunden av Mikael Erlandsson och Claes Andreasson. Jag får dessa demos skickade till mig, där jag får fria händer att göra all gitarr, men även fria händer att arrangera om ackord, ackordsföljder, harmonier, melodier för att kunna göra låten så bra det går. Vissa låtar är färdiga och klockrena som dom är i demostadiet, vissa har jag enligt mitt och deras tycke förbättrat så att jag även står med som låtskrivare då det kanske gjort tydliga skillnader i slutresultatet. Det är en tidskrävande men väldigt rolig process.

Min absoluta favoritlåt är ”Evangeline” (där du förövrigt bidrar med ett fantastiskt solo) Vilka är dina favoriter på albumet?

Kul att du gillar den! Är en av våra ”poppigare” låtar. Gillar den också! Kanske lite oväntat så är min favorit sista spåret Damaged God’s. En mycket fin låt i dur som ändå skriker sorg och vemod. Beatleskänslan finns med. Based on a true story dessutom.

// Henric Wahlberg