DMB´s skribenter tycker till och sätter betyg på 5 stycken utvalda album som släppts nu januari.

ISSA – “Lights Of Japan”

Måns: Musiken är rätt nice. Inte det bästa jag hört men stundtals kunde det varit hämtat från en schysst 80-talsrulle. Tyvärr håller inte rösten för min del och det gör att jag inte riktigt orkar lyssna några längre stunder.  5/10

Jonas: Melodiöst och gott om bra refränger men känslan är att man hört det mesta förut. Hennes sätt att sjunga blir lite enformigt i längden för mig. 5/10

Thomas: Norskan har fått rejäl uppmärksamhet i den ökande trenden av 80-talsosande hårdrock.
Inte dåligt men inte heller så kul. Hennes sång går på högvarv hela tiden utan att hämta andan. Välspelat och genretroget men inget som lämnar några bestående intryck. Ibland vore det trevligt att bli överraskad även i en genre som den här. 5/10

Henric: Albumet innehåller ett par kanonspår men som helhet är jag inte helt nöjd med vad man bjuds på här. Låtar som ”Live Again”, Lights Of Japan”, ”Seize The Day”, ”Stop The Rain” och ”Chains Of Love” lyfter plattan till relativt höga höjder. 6/10

David: Denna platta har möjlighet att växa men just nu fastnar den inte riktigt. 6/10

Joakim: Tycker låtmaterialet känns lite tunt. En platt platta som tyvärr kommer passera mig obemärkt förbi. 4/10

Anders: Ännu en platta i mängden från Frontiers löpande band-produktion. Den artificiella anrättningen smakar beskt och norskan har ingen riktig rockröst. Halvballaden Moon of Love är dock trevlig med skön saxofon. 3/10


TEN – ”Something Wicked This Way Comes”

Måns: Har aldrig lyckats få en relation med Ten och det har inte förändrats med detta släpp. Jag gillar det bara inte även om jag förstår att det är välskrivet.  3/10

Jonas: Ska erkänna att jag inte lyssnat på detta band de senaste åren. Minns att de första skivorna för typ 25 år sen var riktigt bra dock. Lite slätstruket till en början men ett par guldkorn finns längre in på plattan. ”The fire and the rain” och ”When darkness comes” exempelvis. 6/10

Thomas: Rutinerade Gary Hughes visar att gammal är äldst. Här hittar man honom i DARE och MAGNUM land. Igen. Vissa har det där som slår an nåt och gör att man vill lyssna igen. Melodiös rock med skönt melodispråk, gediget hantverk och smakfullt framförande. Även om man balanserar farligt nära försiktighetens gränsland. Det engelska kranvattnet har dock nåt som tilltalar, helt klart. 7/10

Henric: Har alltid haft svårt för sångaren Gary Hughes relativt monotona röst. Albumet är också det ganska enformigt. Låten “The Tidal Wave” gillar jag dock. 4/10

David: Inget fel i att hålla sig till ett vinnande koncept men någonstans i bakhuvudet önskar jag att TEN kunde överraska mig (mer än att de fortsätter göra löjligt catchiga melodier). 8/10

Joakim: Varierande och bra låtmaterial. Ibland en lite trött känsla, men annars riktigt bra. 7/10

Anders:  Gary Hughes är en urbota trist sångare. Man kan argumentera för att han har en trevlig och vän stämma men det händer ingenting med sången, absolut noll dynamik. Ungefär lika med låtarna. En och annan fin melodi som sällan mynnar ut i något vettigt. 3/10


Autumn´s Child – “Starflower”

Måns: Första låten, absolut. Skitbra. Sen inser jag varför jag aldrig gillat detta band. Det är för spretigt. Det händer alldeles för mycket för att det skall vara behagligt att lyssna på helt enkelt. Det är tekniskt och välarrangerat men passar inte mig bara.  6/10

Jonas: Sveriges flitigaste Erlandsson är tillbaka med sitt årliga album. Hög lägstanivå här som vanligt, bra variation på låtar även om en del känns ”lånat”. Cheap Trick-doftande ”1995” är grym. 7.5/10

Thomas: Stabilt släpp ännu en gång med denne begåvade låtskrivare, sångare och musiker Mikael Erlandsson. Sveriges Joe Lynn Turner. Han har förmågan och viljan att våga sträcka ut sin musikaliska och melodiösa hårdrockshorisont för att göra lyssningen intressant. Och gitarristen Pontus Åkesson måste nämnas som bidragande faktor till en riktigt bra platta. Smakfullhet är en dygd. 9/10

Henric: Det finns mycket gott att skriva om den här skivan som jag tycker är Autumn´s Child´s bästa hitills. Den håller en mycket jämn och bra nivå rakt igenom utan några direkta svagheter. Gitarristen Pontus Åkesson har alltid varit en favorit. Riktigt skönt lir från hans sida som vanligt. Här kan man bland annat hitta grymma låtar som ”Gamechanger”, “Opera”, “Karenina” och ”The Final Call”. 9/10

David: Autumn’s Child har alltid varit bra men av en eller annan anledning har albumen bara inte fastnat. Det känns som att det blir förändring nu då Starflower sitter som en smäck! 9/10

Joakim: Stabilt som vanligt! Erlandsson är en grym låtskrivare och sångare. Detta i kombination med fantastiska musiker blir bara kanonbra. Bra variation och personligt. 8,5/10

Anders: Inledande Gamechanger är en härlig rökare och Karenina bjuder på fantastisk AOR i Houston-klass. Annars är det här en lite för spretig skiva för min smak, även om inget är dåligt. Riktigt stort plus ska Mikael Erlandsson ha för sin vokala insats. 6/10

Crowne – “Operation Phoenix”

Måns: Melodier, gitarrer, grym sång, ja denna platta har alla element för min del. Drar åt metalhållet men är inte riktigt där tycker jag och det är en positiv grej. Måste pudla min recension och höja betyget en pinne.  8/10

Jonas: Som en mix av HEAT och Dynazty med extra allt! En frisk fläkt och väldigt välspelat med grymt gitarrspel av Love Magnusson (Dynazty). Däremot tappar den här typen av produktion en del av känsla och sväng. 7/10

Thomas: Uppföljaren med detta projektband som innehåller några av Sveriges mer namnkunniga musiker steppar upp en nivå i tempo, intensitet och tekniskt musicerande. På bekostnad av sväng och dynamik. Modern svensk hårdrock. Välspelat, sjunget och (sönder)producerat. Men alldeles för anonymt, trist och oorganiskt för min smak iaf. Känns som Jona Tee hade ett gäng låtar över från NEW HORIZON sessionen. 5/10

Henric: Detta är varken bra eller dåligt. En svårplacerad skiva tycker jag. Blir lite för mycket schlagerfestivalen metal i mellan åt. Låtar som “Super Trooper” går helt bort för mig tyvärr. Albumets bästa spår är helt klart “Just Believe” 4/10

David: Modern melodiös rock – på både gott och ont. Välproducerat och finputsat, nästan över bristningsgränsen. Vissa låtar har sköna hooks men ibland lutar det snudd på att upplevas snudd på lite “melodifestivaligt” (vilket inte alltid behöver vara enbart negativt). 7/10‘

Joakim: Rutinerade grymma musiker som återigen går ihop för att skapa musik tillsammans. Tyvärr faller inte denna typ av musik mig riktigt i smaken. 4/10

Anders: Här bjuds det på modern schlagermetal i hurtfriskt tempo. Intensiteten gör att man knappt hinner andas och jag hade önskat lite mer variation och dynamik. Den sterila produktionen är inte heller den roligaste och då hjälper det inte att killarna i bandet levererar klanderfritt. 5/10

Arctic Rain – “Unity”

Måns: Tyckte det började svagt men växte dig starkare allt eftersom. Laughing in the rain är en grym låt. Jag har dock fortfarande svårt för sången som låter väldigt ansträngd och som att det är fullt spett hela tiden.  6/10

Jonas: Inte så originellt kanske men gott om bra låtar och hög kompetens. Helt klart lyssningsvärt! Ska bli intressant att se dom live senare i vår på Rocknytt Cruise. 7/10

Thomas: Modern svensk hårdrock har nästan blivit en egen genre. Kokar man ned det bästa från senare års flod av nya band till en mustig melodisk hårdrocksbuljong, får man fram ARCTIC RAIN. Låtar, framförande och produktion inbjuder till en delikat måltid. Och när man inte backar för att fylla på med lite härligt progressiva kryddor här och där, går mina musikaliska smaklökar i gång på riktigt. 9/10

Henric: Med låtar som “Unity”, “Fire In My Eyes” och “Laughing In The Rain” lyfts plattan till en hyfsad hög nivå. Trots detta så saknar jag det där lilla extra. 7/10

David: Behöver lyssna mer på detta men den spontana känslan är att den tillhör månadens toppskikt inom genren. 8/10

Joakim: Inte riktigt i klass med debuten, men ändå riktigt bra! 7.5/10

Anders: Delvis suverän melodiös hårdrock med smått progressiva inslag. På platta nummer tre förväntar jag mig att Arctic Rain tar steget in i den absoluta eliten.  7/10