Recension: Heartwind – ”III”

Det svenska melodiösa ”projektet/samarbetet” Heartwind släpper sitt tredje album den 20/9 via Pride & Joy och som rimligt nog heter just III.

Tidigare releaser är:
Higher & Higher (2018 AOR Heaven)
Strangers (2020 Escape Music).

Bandet och låtskrivare består av:
Göran Engvall (gitarr), Mikael Rosengren (keyboards) och Peter Svensson (trummor).
Rosengren är en fantastisk låtskrivare i denna genre och är även inblandad i band som
Constancia & Circle of Friends, trumslagare Svensson är även han medlem i Constancia.
Engvall är en mycket kompetent gitarrist och låtskrivare för denna typ av genre.
Producent och inspelningstekniker Fredrik Folkare som även medverkar som gitarrist
kompletterar projektet och ljudbilden av Heartwind.

De har på de tidigare releaserna bjudit in ett antal mycket etablerade och välkända
gästmusiker och sångare för att fullborda produktionen så som: Nina Söderqvist (solo etc.)
Stefan Nyqvist (Sarayasign etc.), Janne Stark (Constancia/Overdrive/Locomotive Breath
etc.) med flera, vilket de även har gjort denna gång.

Gästmusiker & gästsångare på III är: Matti Alfonzetti (solo/Skintrade/Jagged Edge
etc.) Nalle Påhlsson (Treat/Therion/Easy Action etc.), Rick Altzi (Gathering of Kings
etc.), Fredrik Folkare (Unleashed/Eclipse/Circle of Friends etc.), Jakob Samuel (solo/The
Poodles etc.), Henrik Bergqvist (Prins Svart/The Poodles etc.), Thomas
Vikström
(Candlemass/Therion etc.), Andreas Novak (House of Shakira/Stoneface
etc.) Robert van der Zwan (Remedy), Carl Berglund (Age of Reflection/Nationwide), Matt
Marinelli
(Borealis) och Nina Söderquist (solo etc.)

Albumet inleds med Warrior och med Jakob Samuel på sång, och den begåvade Henrik
Bergqvist
på gitarr, även Nalle Pålsson medverkar med sin stadiga bas.
Warrior är en Whitesnake-doftande ala´ 1987/Slip of the Tounge-era med ett härligt driv och
sväng. Jakob gör en sällan besviken och hans röst och sång har sitt eget id vilket sätter prägel
på allt från Jekyll & Hyde till hans senaste soloalbum, och även på detta. Bergqvist levererar
ett fantastiskt solo som gör att låten växer ytterligare. En riktig sing-along refräng som mycket
väl kan spelas på diverse radio-rockkanaler samt DJ bås på rockklubbar.

Andra låt är Facing The Night som gästsjungs av Robert van der Zwan från det upphaussade Remedy.
Det är en helt okej låt men känns mer som en typisk albumlåt, vilket brukar betyda
utfyllnadslåt, men det är inte så illa, den hade kanske passat bättre lite senare i låtlistan i
stället för efter den rockande Warrior. Det bländande gitarrspelet står Fredrik Folkare för
och han gör det med den äran, klassiskt, rent och smakfullt lirat av Folkare.

Nästa låt är första singeln från albumet, Struck By Love och nu snackar vi leverans.
Inte mycket kan gå fel med den fantastiske Matti Alfonzetti bakom mikrofonen.
En mycket bra rock & roll låt, bra driv, bra sväng och såklart mycket bra sång av Matti.
Refrängen påminner om något, men jag har svårt att komma på vad, eller också är den så bra
så att man tror att man hört den förut helt enkelt. Dessutom spelar Rosengren väldig smakfull
Hammondorgel som köttar till ljudbilden ytterligare, mycket bra.

Låt nummer fyra heter Now is the Time och sångare denna är den begåvade Andreas Novak
från bl.a. House of Shakira, och det är en ”poppig” låt med en grym refräng, med poppig
menar jag att den har en melodi som för lyssnaren till den melodiskt poppiga genren, men
produktionen gör den till den genre låten och bandet tillhör, melodiös hårdrock.
Gästgitarrist är Carl Berglund från Age of Reflection och det passar så bra då det låter som
en Age of Reflection låt och Berglund passar in och gör ett utomordentligt bra hantverk.

One Reason är låt nummer fem och denna gång är det den enastående Rick Altzi bakom
mikrofonen. Och som han gör det, han sjunger hjärtat ur kroppen med en själ av guds nåde.
Låten är en riktig 80 talare som för tankarna till pudelrockens era, från Rosengrens synthar
till Svenssons triggade trummor, det känns som en medveten produktion att ta en tillbaka till
80 talets melodiösa hårdrock. Och dessutom med rockräven Nalle Påhlssons baslir blir den
komplett då han var med på den tiden det levererades låtar som denna.

Thomas Vikström kommer in bakom lead-micken på Blink of an Eye. Är detta en Talk of
the Town
re-union? Den utomordentligt enastående Vikström levererar fantastisk sång samt
körarrangemang som är av världsklass. Fantastiskt bra låt hela vägen som framförs briljant.
Från första introdelen med en syntslinga som går över till en gitarrslinga och som växer till ett
falsettskrik över ett enkelt men smakfullt gitarriff. Skön vers och brygga som leder till en
fantastisk sing-along refräng alá Talk of the Town, Brazen Abbot. Mycket bra!

Cry for Love börjar med ett välkänt Rosengren sound i introt. Det är en helt okej låt men som sticker ut lite grann och passar inte riktigt in på detta album, men det är en bra låt som skulle kunna passa in på en GoK-platta med Rick Altzi på sång. Altzi gör såklart ett bra jobb och den framförs av bandet på ett kompetent och bra sätt, Nalle spelar briljant bas även på denna. Tyvärr albumets lägsta punkt, med det sagt och med albumets kvalitetshöjd är det inte
en dålig låt, kanske lyfter sig bättre på ett annat album.

Låt nummer åtta heter Brothers och Vikström är tillbaka bakom mikrofonen och levererar
bra sång såklart. En symfonisk och mäktig låt med bra melodier. Bra refräng och ett
fantastiskt gitarrspel av Folkare även denna gång. Det enda som fick mig att hoppa till var
slutet på låten, det kändes som den bara dog, som den var avklippt, det hade lätt kunnat
komma en refräng till och ett mer crescendo-ish liknande slut.
Men en bra låt och Vikström/Folkare briljerar.

Nu kommer en låt som sticker ut från albumet, men på ett bra sätt. Crying in the Rain
kompletterar albumet helt suveränt och bakom mikrofonen är det ingen mindre än Sveriges
Queen of Rock, fröken Nina Söderqvist, som dessutom har sitt ursprung och sina rötter i
fantastiska Hälsingland. Crying in the Rain är en semi-ballad som påminner om musikal
eller filmmusik. Den skapar bilder och skulle passa helt utmärkt till en biofilm och/eller på en
musikalscen. Mycket fin låt, fantastisk refräng och såklart enastående sjunget av Söderqvist.
Intressant produktion och en av albumets höjdpunkt.

Tionde och sista låt är Rocking Heroes med Matt Marinelli från kanadensiska Borealis som
för mig inte är några favoriter. Marinellis röst och sång passar mycket bättre i detta
sammanhang, här får han använda hela sitt register och sjunga lite ”friare” än i sitt
huvudband. Även denna låt har en sing-along refräng som sätter sig och det är mycket
kompetent spelat av Svensson på trummor, Rosengren på keybord, Engvall på gitarr och ett
fantastiskt gästsolo av Folkare återigen. Kom på mig själv att sjunga med i refrängen men
med orden Broken Heroes, den påminner inte alls om Saxons låt, det passade liksom bara in.

Sammanfattning –
Heartwind har kommit att bli en supergrupp/projekt likt Gathering of Kings/Phenomena
etc med mycket kompetenta gästmusiker/sångare som lyfter det redan starka låtmaterialet.
Rosengren/Engvall är fantastiska låtskrivare och de använder sig av bra och kompetent folk
bakom mixerbord, bakom instrument och bakom mikrofoner. Den hamnar lätt i min spellista
och troligen även ett inköp på CD.

Bästa låtarna: Warriors, Struck By Love, Blink of an Eye, Crying in the Rain

Mitt betyg är 7,5/10

Fridens liljor // Hans Birger Svalfors


Upptäck mer från

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar