Recension: Remedy – ”Pleasure Beats Pain”

Med glädje kan jag meddela att svenska Remedy här levererar en positiv överraskning för oss melodiösa rockfantaster. Den första låten, Crying Heart, sätter verkligen tonen på albumet med ett ordentligt medryckande riff och en härlig refräng. Moon Has the Night och Sin For Me följer upp detta och är minst lika väl utförda som Crying Heart. Sin For Me har för övrigt lite Autumn’s Child vibbar, det där lite klassiska AOR soundet fast med den moderna mixen. Angelina, som är den fjärde låten, tappar mig en aning då den är en ganska typisk “powerballadig” låt med en undermålig refräng. Bad Blood tar sedan vid och är till stor del väldigt lik Angelina, men i princip allt görs snäppet bättre.
Caught By Death och Hearts On Fire gör sedan en sådan där klassisk “one-two-punch” med plattans två starkaste låtar. Det är inte konstigt att just Caught By Death valdes som en av singlarna då den nog har den mest “iöronfallande” refrängen. Heart On Fire har, klyschig titel till trots, ett modernt och kraftfullt sound som för tankarna till band som One Desire och W.E.T. Den efterföljande låten, Poison, fortsätter den stabila trenden men når inte riktigt upp till de två föregående kraftpaketen.
Tråkigt nog så kommer skivans lågvattenmärke efter detta; Girl’s Got Trouble. För ett ögonblick trodde jag att jag hade råkat slå igång en billig Motley Crue kopia. Låten passar inte alls in med de övriga låtarna. Ibland kan detta göras på rätt sätt (ledtråd: Remedy gör precis detta alldeles strax) men här siktar de mot en helt annan typ av rockkänsla än den de byggt upp under speltiden hittills.
Albumet avslutas med Something They Call Love och kan närmast beskrivas som en ballad med stilen indie folk med en hel stråksektion som ackompanjemang. En koppling jag snabbt drog var till den amerikanska singer/songwritern Ben Folds, vilket i sig går en bit från resten av låtarna. Men här, som den sista låten, tycker jag att det får rätt effekt. Remedy får dessutom pluspoäng för att allt avslutas med en avbruten fras som förmedlar känslan av ett öppet slut. Oerhört vackert! “I keep holding on to one thing, holding on to something they call love…”
Betyg: 8/10
Låtlista:
01 – Crying Heart
02 – Moon Has the Night
03 – Sin For Me
04 – Angelina
05 – Bad Blood
06 – Caught by Death
07 – Heart on Fire
08 – Poison
09 – Girl’s Got Trouble
10 – Something They Call Love
Bandet består av:
Robert Van der Zwan – Sång, gitarr
Roland Forsman – Gitarr, bakgrundssång
Jonas Dicklo – Bas, bakgrundssång
Fredrik Karlberg – Trummor
Jonas Öijvall – Keyboard
Pleasure Beats Pain släpps den 24:e maj via Escape Music.
//DavidHGG
Upptäck mer från
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.